Det är stopp i toaletten...igen.

Nu ska jag gråta mig själv till sömns.

God natt!

Min lillasyster fyllde tonåring idag...eller igår. Och såklart skulle jag glömma bort det.
Men med tanke på antalet syskon jag har så är det inte det lättaste att hålla reda på alla datum och födelsedagar. Och att jag har minne som en guldfisk, yr som en höna, plus att jag jobbat natt två nätter i rad vilket gjort att jag är helt dagsvill, underlättar inte det hela heller.
Men skäms gör jag ändå...
Tur att mamma ringde och påminde mig, kl 17, jag var praktiskt taget nyvaken, sjöng en drudelutt för henne och frågade käckt hur det kändes att fylla 35.



Jag ska kompensera min älskade lillasyster med en rejäl födelsedags present!

Och nu börjar eländet med att vända tillbaka dygnet. Jag får nog ställa klockan i hyffsad tid i morgon och se till att verkligen få ur min ända ur sängen då den ringer. Det kan bli svårt... För jag har 0 i självdisciplin. Och för att jag överhuvudtaget ska ta mig upp i morgon krävs det således att jag går och lägger mig. Det är nog hög tid för det nu.
Men innan dess ska jag i vanlig ordning lägga upp en musiksnutt.
Tillängad min lillasyster, Mariam.

Bob Dylan - Forever Young

Igår jobbade jag kväll på mitt ena jobb och idag är det dags att jobba natt på det andra.
Jag föredrar verkligen mitt andra jobb även fast det är natt. Det är så lungt och skönt, man behöver inte stressa och man slipper lukten av matos, som sätter sig i håret, överallt. Det jobbigaste är nog att man alltid måste vara så trevlig och glad, även fast man har en riktig skitdag. Och ofta kommer ju människor och äter just för att dom är hungrig, och är man hungirg har man lågt blodsocker som resulterar sig i att dom är på dåligt humör och lätt irriterad, som såklart går ut på den som står på andra sidan disken.


Igår när jag stod i kassan, vände jag mig om i vanlig ordning efter att ha lagt bröd, för att ta betalt för nästa beställning där jag mötte ett par gigantiska, oversized, solglasögon. Och med en rejäl kraftansträgning lyckades jag förhindra ett gapskratt som skulle ha exploderat i människans ansikte, för det såg verkligen helroligt ut. Och det spelar ingen roll om det är Paris Hilton eller Nicole Richie eller whomever som bär dom eller om det är våren/sommarens stora mode så tycker jag att det ser störtlöjligt ut. Lagom är alltid bäst.
Ännu roligare vart det då man verkligen såg i hela hennes uppförande vad enormt cool hon tyckte sig vara som lyckats gräva fram mormors glasögon, som säkert legat väl gömd på vinden i förhoppning om att aldrig se dagens ljus någonsin igen. Och på så vis tycka sig vara moderiktig. All mode är inte snyggt eller häftigt eller så värst smickrande.
Men å andra sidan, vem är jag att döma.
Jag är inte så värst mode intresserad, definitivt ingen modeslav. De få gånger jag har möjlighet att gå och shoppa köper jag det som jag trivs i. Moderiktigt eller ej.
Är man en tråkig person då?
Jag är nog en rätt tråkig människa...

Musik. Det är ett stort intresse för mig. Jag älskar känslan som bra musik fyller min kropp med. Jag har nog en ganska bred musiksmak. Olika genre beroende på sinnesstämming. Allt från death metal till country.

Detta är en av mina "gåshuds låtar" ^^

In Flames - Metaphor



(Dock är texten i videon inte helt rätt, det ska vara: "Do you think you can show me")


Näe nu ska jag nog dra på mig ngt anständigt och göda mig så natten inte blir så hungrig.

Idag har jag varit ledig. Och inte gjort ett skit. Det kan vara rätt skönt ibland att inte göra något. Det mest ansträngande jag har gjort idag (förutom när jag steg ur sängen och drog på mig kläder) var nog när jag åt.
Annars har jag nog mest suttit vid datorn och varit alldeles överdrivet tråkig.
Jag lever ett så tråkigt och händelselöst liv och denna blogg lär väl gå i samma anda ^^

Men nu när man har två jobb så ska jag väl förhoppningsvis kunna lägga undan och spara en del för kommande resor och festivaler och allt som man vill göra.

Ack ack vad tiden visar sent för mig som ska upp och jobba i morgon. Vill inte, vill inte, vill inte!

Avslutar detta inlägg med en låt som jag tycker väldans mycket om, många låtar av denna artist tycker jag om!



Imogen Heap - Hide And Seek

Lättnaden är total här hemma!
Det har varit stopp i toaletten sedan igår kväll, om det beror på att jag kom hem i går eller ej låter jag vara osagt...
Med otömda tarmar och fulla blåsor har det varit en lite spänd stämmning här i lägenheten. Det hela blev inte bättre utav att jag i en av mina många disträa stunder gick på toan och gjorde nr 2 och kom på mitt misstag på tok försent...
Paniken steg med vattenhöjden och där inne spenderade jag en timme av mitt liv med att spola och spola och spola och fyllde skurhinkar med vatten och hällde ner i toan. Samtidigt som jag bad till alla gudar och gudinnor att det skulle ge med sig. Det ville det helt enkelt inte. Förtvivlat och något generad gick jag till herr A och erkände mitt misstag, efter ytterligare en massa spolningar med herr A i fronten gav det iaf med sig. Med en jädrans sscchlooooouuurp!
Det är ett förjäkla dåligt tryck i vattnet i den här lägenheten, faktiskt. Tror det har en del att göra med att det blir stopp i toan, för inte är det första gången det händer och säkerligen inte den sista.
Nog om stopp i toaletter och exkrementer.

Var hemma och häslade på familjen i helgen, det var så kul att få träffa alla, hann dock inte umgås med alla så mycket som jag ville. Men får ta det nästa gång jag är ledig en hel helg.
Varför ska helgen vara så kort för?
Ser fram emot nästa helg då Suss kommer. Då var det tänkt att hon och jag och förhoppningsvis herr A ska på Umeå Open.

Nu börjar mina ögon indikera på att det är dags att krama kudden.

Good night, sleep tight and don't let the bedbugs bite.

Jag ska allt dedikera en låt till dig också min vackra syster! ;)





Nu måste jag slänga på mig kläder och sminka mig inför resan hem till min älskade familj!

Då var man hemma efter att ha jobbat natt.
Trivs verkligen med det här jobbet. Så lungt och skönt, titta på tv och läsa bok.

Och som jag misstänkte så missade jag bussen >.<
Men storasyster ringde och jag fick prata med min älskade, saknade systerdotter och eftersom vi inte har pratat med varandra (varken med Sara eller lillsötis, på en evighet känns det som) så ville jag egentligen inte sluta prata.
Men det hela löste sig med att min snälla granne skjutsade mig på jobbet då herr A inte kunde stå till min befogenhet, då han var hem och hälsade på mor och far sin.

Kom på att jag hade en helkonstig dröm i går natt...eller dag blir det ju. Fast jag drömmer iofs alltid konstiga, knepiga drömmar.
Drömde att jag skulle tatuera mig på ryggen, föreställande två artister på scen uppträdandes. Kan dock inte minnas vilka det var men bandet skulle föreställa Simple Plan...(?)
Saken hör till den att jag lyssnar inte ens på dom, men alla skulle tycka att jag var super cool som hade dom tatuerade på ryggen, inte själva bandet Simple Plan utan dessa två artister som utgjorde bandet.
Min plan var att ha tatueringen mellan skuldrorna men det slutade att tatueringen täckte hela min rygg och jag tyckte den var hur häftig som helst. Vaknade sen och besvikelsen var oerhörd när det gick upp för mig att det hela var en dröm och ingen häftig tatuering prydde min ryggtavla.

Ska nog bege mig in i drömmaranas fantastiska och ibland otäcka värld. men innan dess vill jag dedikera en låt till min kära lillasyster Sussibus.

Kanske jag hinner med ett litet inlägg innan jag beger mig av för att jobba natt.
Tidsoptimist som jag är så lär jag väl missa bussen. Oombytt och oborstad.
Denna dag har inte varit produktiv, ja förutom att jag levlade min priest till 16... ^^
Efter över ett års uppehåll med WoW har jag alltså börjat spela lite igen, dock inte så seriöst som det var då jag verkligen var nere i WoW träsket då man knappt hade tid för att gå på toan än mindre att äta för man körde ju instancer, uppbokad för att köra Ahn'Qiraj och Naxx som var dom instancer som gällde när jag tog mitt långa uppehåll ^^
Nog om det!

Nu måste jag rusa så jag hinner med bussen!

Första inlägget i min första blogg.

Sprängande huvudvärk, som om ett dussin små jävlar just lärt sig stepppa, steppar de över min arma hjärna med vassa klackar...
Med 0 huvudvärkstabletter hemma och ingen cola så långt ögat kan nå får jag nog gilla läget, ta en snus, le förnöjt och börja planera en trevlig hämd för dessa steppande småjävlar...

I morgon är det dags för jobb igen, kväll. Inget som jag ser överdrivet fram emot, särskilt inte med ett munsår som börjar anta formen som Afrika på världskartan.
Det hade väl varit en sak om man inte hade kunder att bemöta... Men att se skräcken i ögonen på dessa stackare medans man tar deras beställning, viskningarna om huruvida det är ett levande ting...näe det är inge vidare kul.
Okej...det var en grov överdrift. Det håller på att läka men ser inte så attraktivt ut, värre är att så fort man ler så spricker det upp och man börjar blöda. Hur fräscht är det på en skala?

Kan inget gå min väg?


Det blev ett pessimistiskt första inlägg, vilket kanske inte var meningen, men ikväll skyller jag allt på de steppande småjävlarna...