Tittade nyss ut genom fönstret och får se kvällssolen lysa på trädtopparna i skogen. Och jag fylls av en härlig känsla i kroppen, lycka.
Jag måste ha skog omkring mig för att jag ska trivas det är tur att vi bor alldeles intill en :)
Jag är verkligen ingen storstads människa överhuvudtaget. Jag längtar tills vi ska köpa hus om några år ( hoppas vi på).
Jag är väldigt bestämd på hur vi ska bo. Hustet ska ligga lite för sig själv då jag gärna vill att det ska vara privat så inga nyfikna grannar kan hänga över staketet, eller häcken eller whatever. Men max 3 mil från stan. Det ska vara skog runtom och gärna i närheten av en sjö eller ett större vattendrag. Hustet ska gärna vara ett tvåplans och en ganska stor tomt. En lummig och mysig trädgård med många rödvinbärsbuskar (älskar rödvinbär) och krusbärsbuskar. Det är min dröm...
Eller... min absoluta dröm det är att köpa huset på Galantmyran som min mormor är född och uppvuxen i. Några kossor, får och hönor och såklart en tupp och starta upp ett litet jordbruk. Nyttja mark och skog och bo enkelt och lyckligt. Precis som förr. Det är min dröm... Och att på något sätt få liv i bygden igen, få människor, barnfamiljer att flytta dit. Tänk att komma på en kanonbra affärsidé, som gör att så många kan få jobb och kunna leva och bo i Graninge. Mitt paradis på jorden... 

Nog om drömmandet nu :P

I fredags begav vi oss till Bjurholm och häslade på. Antons moster Lollo var också där och hade firat sin 60 års dag. Ellie fick några söta klädesplagg utav henne samt av farmor Birgitta. Nu druknar hon i kläder ^^ Vi fick ju låna en hel papperskasse med barnkläder av syster Sara också så det blir en sport att se om hon kommer att kunna ha alla kläder innan hon vuxit ur dom ;)
Damen i fråga ligger i sin babysitter nu och sussar så sött. Hon älskar verkligen att ligga i den babysittern.
Idag har hon hjälpt mamma att tvätta, hänga upp och vika tvätt och sorterat strumpor :P
Och inte nog med det!
Hon har fått sina första vaccinationer idag. Ett stick i vardera ben, men hon var så duktig!
Jag kunde inte låta bli att vara lite nervös där hon satt i mitt knä när hon fick sprutorna. Skrek gjorde hon men det gick över ganska snart. Doktorn tyckte att allt såg fint ut och nu väger Ellie 5300 gram och mäter 57 cm. Hon har blivit så stor!
Snackade lite skit med barnmorskan gjorde hon också innan hon fick sprutan. Jollret börjar komma mer och mer och det är så mysigt att göra henne göra så söta härliga ljud :)
Vi fick med oss en supp utifall att hon skulle få några biverkningar men hon har verkat precis som vanligt. Men vi har myst lite extra idag ändå. Men mest nog för mammas skull ;P
.
Protovitet är också slut så nu börjar vi med AD droppar ist. Eller D droppar som det nu heter.

Nu ska vi kika på film och sen hoppa i säng. I morgon bär det av till sjukhuset och till neonatalogen.