Spyor, spyor, spyor (känsliga läsare varnas)

Man ska inte ropa Hej innan man är över ån... Iofs så skrev jag tidigare att faran ännu inte var över, och det var den bevisligen inte...
Idag blev Mariam sjuk och Ellie kräktes nu på kvällskvisten, räknat fem gånger hittils. Så denna natt kommer nog förbli en sömnlös natt för mig, inte så mycket pga min fobi, utan rädlsa för att Ellie ska kräkas och riskera att kvävas. Nu är väl inte den risken så stor men som mamma våndas man ändå.
Lilla tösen magsjuk för första gången och inte lär det bli den sista.
Jag har många gånger undrat hur jag kommer att reagera den dagen mitt barn blir magsjuk, långt innan jag ens funderat på det där med att skaffa barn.
Och en anledning till att jag en gång i tiden nästan inte ville ha barn var pga av det faktum att barn alltid blir magsjuk, minst en gång per år.
Men jag förvånar mig själv genom att hålla mig ovanligt lugn, detta är nog såklart för att det är mitt barn och så, men jag har inte för en sekund velat fly fältet. Jag känner inte den där rädslan och nojan över att själv bli sjuk. Kanske den kommer krypandes senare, vem vet?
Men än sålänge känns det väldigt hanterbart.

När jag var mindre och någon i familjen blev magsjuk låste jag praktiskt taget in mig på mitt rum, vägrade gå på toaletten och höll andan om jag var tvungen att gå igenom det rum den sjuka satt i. Jag var så arg för att han/hon blivit sjuk men det bottnade ju i rädsla och jag har så dåligt samvete för hur jag kunde bete mig.

Jag har en tre-dagars regel. Blir man inte sjuk inom tre dagar så förblir man frisk.
Mariam och Ellie blev sjuk på den tredje dagen sedan Anton blev sjuk. Så om inte jag eller någon annan i familjen blir sjuk innan torsdagen kan jag pusta ut och slappna av.

Så denna kväll har jag varvat mellan att titta på film med mamma och fångat upp Ellies spyor med handdukar för att förhindra att det inte skulle komma på mig, mamma, soffan eller mattan. Hon lyckades pricka in både mig och soffan en gång men efter det så lärde jag mig tekniken så att säga.
Ahh, det är hääärligt att vara mamma! ;P

Näe, jag ska ge det där med sömn en chans iallafall, så man orkar ta hand om en sjuk liten ettåring i morgon.

Ha det gott och tvätta händerna efter toabesök!



sandra
2010-01-07 | 11:28:07 | http://sandraliksom.blogg.se/

huvva stackarn =/ va jobbigt för na.

men du komme bli imun mot det där sofie :) du ser ju på mamma.. hon som har tagit hand om så många magsjukingar och nästan aldrigt sjukna in själv :)

pussss


« Namn

« E-postadress (publiceras ej)

« URL/Bloggadress




Jag är här ofta, kom ihåg mig!



Trackback


Namn: Sofie Vettersand
Bor: Umeå
Född: 1983·12·02
Civilstatus: Lever livet med Anton
Barn: Ellie som föddes med akut kejsarsnitt i v.29+5 den 29 december 2008 och ett litet knyte i magen som är beräknad till den 4 augusti 2011.