Long time

Der var ett tag sedan jag skrev här...
Är ju som vanligt i Ö-vik och hälsar på och jag har lyckats dragit på mig en förkylning (eller så är det efterdyningar av sprutan som jag tog förra onsdagen), vilket som hade jag feber i natt och sov inte många timmar.
Så nu sitter jag här trött så in i norden och med snor rinnandes och tycker synd om mig själv.

Vad har vi då gjort dom här dagarna, förutom att ha tagit det lungt, varit lat, sovit, tittat på tv, petat navelludd och rullat på tummarna och... Ja, osv. Jo vi har bakat. I söndags var det lussikatter och igår var det kakor, bl.a. drömmar som jag rullade och rullade och... Ja och idag fortsätter rullandet, både av drömmar och havrekakor (inte av tummarna dock). Jag har också varit hjälpsam med att äta upp en halv plåt med färdiga drömmar. Så gott!

Igår var även jag och Ellie på Wilma och Teos dagis och tittade på deras luciatåg. Barnen var så söta!
Ellie var också uppklädd med glitter i håret, konstigt nog fick det också sitta kvar. Ellie var alldeles fascinerad av alla barnen och hade väldigt roligt när dom sprang och busade runt och stämde in i deras skrik.

Idag är det bara tre dagar kvar tills Susanne med familj kommer. Jag längtar så mycket!
Det ska bli så himla kul att se Ellie och Roky tillsammans.
Två små busfrön :)

I morgon ska vi nog gå en sväng på stan och inhandla julklappar. Förhoppningsvis är jag piggare då så man orkar sig ner och trängas och armbågas med andra julkpappshandlare.

Nu kom lillebror hem och håller oss sällskap. Det är få som kan prata så mycket som han ;P

Ha det gott!




I Bjurholm

Här är det minsann vinter!
Vi anlände hit igårkväll och då jag har en viss förmåga att somna då vi åker lite längre sträckor så fick jag en smärre chock när jag slog upp ögonen fick se snön ligga tjock på både backe och träd.
Mysigt!
Ellie tjuvstartade även julen med att öppna några av sina julklappar, bland leksakshundar och en rolig blinkade mask så fick hon även en pulka. Så idag har vi varit ute och härjat i snön med den. Ellie tyckte det var så mysig och var nära på att somna i pulkan.

Den skrikande, galna grannen som dom har här har äntligen hamnat där han hör hemma, nämligen psyket.
Nu menar jag såklart inte att alla som är på psyket är galna. Men sådana som han kan man inte ha någon annanstans.
Ellies farmor fick en natt nog då han var ute och skrek som en ganing och ringde sjukvårdsupplysningen om råd. Dom i sin tur kopplade henne till polisen som i sin tur kopplade henne till psyket. Nästa dag kom polis och distriktsköterskan och hämtade in honom. Det är nog inte första gången som han varit inlagd...
Vi får väl se hur länge lugnet varar. Förr eller senare lär han skrivas ut och om han gör som sist och slutar med medicinerna som han fömodligen tar så lär det väl inte dröja länge innan galenskaperna fortsätter.
Men jag kan inte riktigt förmå mig att tycka synd om karln för han har betett sig så vedervärdigt mot Antons mamma och pappa och inte bara mot dom, både Anton och hans bror har fått sin beskärda del. I fyra långa år har han hållit på och hans far innan honom. Och jag vet inte vad jag skulle göra mot karln om han skulle göra eller säga något till Ellie.
Som tur är, är hon så liten än men man vet aldrig när hon blir större och ska ute och leka och busa.
Jag vill verkligen inte att hon ska få en stor sten i ryggen som Antons pappa fick när han var liten av samma galna karls pappa...
Nog om det!

Bäst att jag går och tar reda på tvätten så den hinner torka tills vi åker till Ö-vik i morgon.

Ha det gott!



Ja må jag leva...

Ja må jag leva uti hundrade år!
Japp, idag är dagen för 26 år sedan jag bestämde mig för att lämna min mors trygga mage och utforska världen.
Vi firade med att vaccinera oss alla tre idag. Än så länge har ingen utav oss börjat gå baklänges och det bådar ju gott.
Lite öm i armen börjar jag känna mig men annars så mår vi alla finemang.
Efter att ha velat fram och tillbaka om att vaccinera oss bestämde vi oss för att det var bättre att riskera att bli lite hängig av en spruta än att riskera att bli riktigt sjuk i influensan.
Så nu är det som sagt gjort!

Idag har jag fått extra mycket kramar av Anton och Ellie har med sin uppvaktning visat sin ömhet till sin mor genom att slicka mig i ansiktet och slagit mig med pennor. Vad jag älskar den ungen! ♥
Anton köpte hem en tårta och annat smått och gott så vi har frossat i det här på kvällskvisten och presenterna kommer lagomt till jul ;)
Besvärligt att när man har som mest utgifter så får man även som mest räkningar och annat skit.
Tv:n i vardagsrummet har pajat. Igår tog det två, två!, timmar för den att starta. Så det har varit en karl här idag och kikat på den. Som tur var gick det på garantin så vi kunde båda pusta ut.
En del av julklappsinköpen är också avklarade.
Ska handla resten när jag är i Ö-vik.

Näe nu ska jag nog ta mig en bulle till och krypa upp hos Anton och mysa!

Ha det gott!



Namn: Sofie Vettersand
Bor: Umeå
Född: 1983·12·02
Civilstatus: Lever livet med Anton
Barn: Ellie som föddes med akut kejsarsnitt i v.29+5 den 29 december 2008 och ett litet knyte i magen som är beräknad till den 4 augusti 2011.


RSS 2.0