Här är det minsann vinter!
Vi anlände hit igårkväll och då jag har en viss förmåga att somna då vi åker lite längre sträckor så fick jag en smärre chock när jag slog upp ögonen fick se snön ligga tjock på både backe och träd.
Mysigt!
Ellie tjuvstartade även julen med att öppna några av sina julklappar, bland leksakshundar och en rolig blinkade mask så fick hon även en pulka. Så idag har vi varit ute och härjat i snön med den. Ellie tyckte det var så mysig och var nära på att somna i pulkan.

Den skrikande, galna grannen som dom har här har äntligen hamnat där han hör hemma, nämligen psyket.
Nu menar jag såklart inte att alla som är på psyket är galna. Men sådana som han kan man inte ha någon annanstans.
Ellies farmor fick en natt nog då han var ute och skrek som en ganing och ringde sjukvårdsupplysningen om råd. Dom i sin tur kopplade henne till polisen som i sin tur kopplade henne till psyket. Nästa dag kom polis och distriktsköterskan och hämtade in honom. Det är nog inte första gången som han varit inlagd...
Vi får väl se hur länge lugnet varar. Förr eller senare lär han skrivas ut och om han gör som sist och slutar med medicinerna som han fömodligen tar så lär det väl inte dröja länge innan galenskaperna fortsätter.
Men jag kan inte riktigt förmå mig att tycka synd om karln för han har betett sig så vedervärdigt mot Antons mamma och pappa och inte bara mot dom, både Anton och hans bror har fått sin beskärda del. I fyra långa år har han hållit på och hans far innan honom. Och jag vet inte vad jag skulle göra mot karln om han skulle göra eller säga något till Ellie.
Som tur är, är hon så liten än men man vet aldrig när hon blir större och ska ute och leka och busa.
Jag vill verkligen inte att hon ska få en stor sten i ryggen som Antons pappa fick när han var liten av samma galna karls pappa...
Nog om det!

Bäst att jag går och tar reda på tvätten så den hinner torka tills vi åker till Ö-vik i morgon.

Ha det gott!