I natt sov inte Ellie nå vidare.
Men det är ju förståeligt med tanke på hur många vattkoppor hon har, dom är överallt. Det måste klia oerhört.
Jag gör vad jag kan för att lindra det för henne, täcker henne med potatismjöl, gnuggar över kopporna med hjälp av en vante, badar henne, allt som tänkas kan.
Men snart går det värsta över och förhoppningsvis dyker det aldrig upp igen för viruset ligger vilande i kroppen sen.
I värsta fall kan det vakna upp senare i form av bältros och det vill man inte ha.

Idag vet jag inte riktigt vad vi ska hitta på. Tömma och fylla på diskmaskinen måste jag göra.
Men sen då?
Roa pricken och laga mat.

Mitt liv i ett nötskal.